Borderline
Borderline personlighetsstörning (ungefärlig betydelse: gränsland), i dagligt tal endast borderline är en personlighetsstörning, vilken i ICD-10 räknas som en variant av emotionellt instabil personlighetsstörning. I förordet till ICD-10 berättar WHO att diagnosen slutligen togs med som en form av emotionellt instabil personlighetsstörning men med tvekan och med endast en kortfattad beskrivning, och detta endast i syfte att uppmuntra till vidare forskning.
Det främsta problemet för personer som lider av borderline är deras emotionella instabilitet och svårigheten att reglera sina känslor. Detta kan i sin tur leda till relationsproblem och svårigheter att behålla en stabil självkänsla. Känslorna hos någon med borderline växlar väldigt snabbt men är väldigt intensiva. Det är vanligt att man med borderline-personlighetsstörning har svårt att finna ett normalt mellanläge för känslorna och ofta och snabbt pendlar mellan ångest, desperation, depression och glädje.
Patienter med Borderline-personlighetsstörning har stor samsjuklighet - de är för det mesta allvarligt deprimerade och lider ofta av andra psykiska problem som posttraumatiskt stressyndrom, social fobi, ätstörningar, tvångssyndrom och panikångest. Deras liv präglas av desperation. De blir lätt missförstådda och uppfattas som besvärliga och manipulativa av sin omgivning.
Termen borderline myntades i början på 1900-talet. Personer med psykiska problem kategoriserades då antingen som neurotiskaeller psykotiska. Eftersom borderlinepatienter inte tycktes passa helt in under någondera av kategorierna togs benämningenborderline (av engelskans ord för gränslinje) i bruk. Trots att denna uppdelning inte längre är aktuell har ordet borderline på många håll bibehållits.
En person med egentlig depression eller bipolärt syndrom stannar ofta i samma humörläge i flera veckor, men hos en person med borderline-personlighetsstörning skiftar humöret betydligt snabbare. Intensiva utbrott av ilska kan snabbt avlösas av ångest eller depression inom loppet av en dag, ett par timmar eller till och med ett par minuter. Ett uttryck som används ofta när man pratar om borderline-personlighetsstörning är "I hate you, don't leave me", som syftar på humörsvängningarna hos den drabbade. Viktigt är dock att personen också kan känna glädje. Känslorna hos någon med borderline är mycket intensiva oavsett om det gäller negativa eller positiva känslor. Under dessa utbrott och humörsvängningar kan vissa personer skada sig själva, till exempel genom att skära sig, slå sönder saker, nyttja droger eller alkohol. Personen har kognitiva problem och en störd bild av det egna jaget. Detta leder till många hastiga, och kanske ej så övertänkta beslut om byte av karriär, jobb, sexualitet, vänskap och värderingar. Vissa personer med borderline kan också se sig själva som helt igenom värdelösa eller direkt onda. De kan ofta känna sig missförstådda eller illa behandlade. Känslor av att vara uttråkad, tom inombords och utan uppfattning om vem man egentligen är, är också vanliga. Sådana symptom är som mest påträngande när personen känner sig isolerad, ensam eller utan stöd i det sociala livet. Detta kan resultera i en nästan desperat jakt på att slippa vara ensam. Ironiskt nog är det denna aggressiva "klängighet" vid andra som utlöser de konflikter som får omgivningen att lämna personen. Dock är detta endast en generalisering, då andra personer med borderline istället kan välja att dra sig undan.
Personer med borderline har ofta ett mönster av instabila sociala relationer. Medan de kan utveckla intensiva - men stormiga - förhållanden, är deras attityd till familj, vänner och partner ofta instabila. Synen på andra kan växla snabbt mellan absolut idealisering och total nedvärdering. På så sätt kan ett intensivt förhållande, med stor tillit, snabbt uppstå. Men när separation hotar, inbillad eller verklig, kan förtroendet mycket snabbt övergå i ilska eller ett totalt avsägande av relationen. Detta kan förvåna den person som drabbas, eftersom de ofta har svårt att förstå vad personen upplever som ett hot om separering. Denna rädsla för att bli övergiven kan ha att göra med personens svårighet att knyta känslomässiga band med närstående, något som särskilt visar sig då den viktiga personen inte är direkt fysiskt närvarande. Frånvaron av denna närhet skapar en känsla av tomhet, och att vara värdelös. Om personen känner sig övergiven eller sviken kan risk för självmordsförsök eller annat självdestruktivt beteende inträda. Känslorna hos någon med borderline känns mycket starkare än hos någon utan diagnos.
En patient med borderline-störning uppvisar ofta ett impulsivt beteende när det gäller pengar, mat och sex. Borderline-störning uppträder ofta tillsammans med andra psykiatriska problem, särskilt bipolära sjukdomar, depression, ADHD, tvångssyndrom, ångestsjukdomar, fobier, missbruk, ätstörningar och andra personlighetsstörningar.
